Brutal landning

I går när jag kom hem, var jag tvungen att landa i sängen en timma efter maten, det hade inte varit något särskilt första dagen men...

Jag visste att de nationella proven i svenska ändrats en del. I går kom anvisningarna. Jodå, det var en del och framför allt kräver det omorganisation under några veckor. Jag ska lyssna på grupper om fem elever i taget i 110 minuter varje gång. Eleverna ska förbereda en kort presentation av ett för var och en av dem givet ämne, de ska initiera och leda en diskussion kring detta och de ska delta i de andras diskussioner. Så långt en bra uppgift, som säger en hel del om deras olika förmågor. Svårigheten är att få i hop det tidsmässigt, 110 minuter effektiv provtid och någon som tar hand om resten av klassen och min ev. andra lektion, som följer därpå...Lektioner som jag måste planera och följa upp, så klart.

Detta stod klart för oss i skolan i går och alla dessa prov bör vara avklarade innan vecka sex, för då kommer läsförståelsen och uppsatsen som delvis bygger på dessa diskussioner. För att eleverna ska vara maximalt förberedda bör de ha gjort detta moment innan. Det är klart att det går att lägga om schemat temporärt och sätta in vikarier, MEN hela provsituationen får konsekvenser för så många andra, elever och inte minst kollegor som kanske måste ställa upp som vikarier rätt ofta under ett par veckor. De har ju redan en heltidsanställning. I vårt fall handlar det om dryga hundratalet elever på två lärare. Att det i bedömningsanvisningarna sedan stod det är en fördel om man kan vara två lärare vid varje bedömningstillfälle av delprov A gör att det där avståndet mellan dem som som styr vår verklighet och oss blir påtagligt, igen.

Nu ska jag något skadeskjuten ta mig an dag nummer två, innan eleverna kommer och då, då är det dags för att genomförandet av delprov A.