söndag 17 februari 2013

Ingen snabbmat precis



Att laga mat på råvaror känns rätt och bra, så igår blev det hederlig gammaldags husmanskost. Medan somliga i hushållet slickar sig om munnen när det serveras rotmos och fläsklägg,



njöt jag av grynkorv och potatismos. Nä, vi har inte gjort korven själva, där går gränsen. Men den är närproducerad, fattas bara annat i grynkorvens förlovade landskap.
Vän av ordning undrar naturligtvis var grönsakerna är. De var slut! Så kan det gå när alla och ingen särskild har ansvar för kylskåpsinventeringen. 


9 kommentarer:

  1. Inser att jag inte hade fått någon mat, tur att jag inte var hemma i helgen ;).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då hade du fått fixat något själv :-)

      Radera
  2. ,-)

    Det där skulle min pappa ha tyckt om!

    Och ni har ju i all fall mängder med bär och grönsaker på själva tallriken ändå ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är gott, men rätt kraftig mat, så det blir inte för ofta. Tänkte inte på att det gröna redan fanns på tallriken :-)

      Radera
  3. Det är mat det, riktig mat! Och för att citera min pappa som alltid efter julmiddagen säger: Nu skulle det smaka bra med en balja rotmos och en fläskalägg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror att maken är benägen att hålla med. Jag kan väl tänka mig äta det en eller två gånger per år.

      Radera
  4. "Fläsklägg som är så gott!" utbrister maken. "Och rotmos"
    Själv tar jag en stor klunk te och skrollar ner till kommentarerna ;)

    SvaraRadera
  5. Va glad jag blir över uppskattningen av rotmos o fläsklägg.
    Det är inte bara gott utan ganska billig mat... och sedan kan tillagningen ge en trivsam stund tillsammans med köksan... om hon finns nära :)
    -Nej, fläsklägg.... Inte fläskläpp
    /maken

    SvaraRadera
  6. Förra helgen gjorde jag fläsklägg och rotmos för första gången. Attan i mattan vad mycket skalande det blev.
    Nästa gång ska jag komma ihåg att inte klippa bort nätet runt fläskläggen. Smaken påverkades så klart inte men utseendet, såg ut som alien...

    SvaraRadera

Det räcker så bra att bara lämna ett litet avtryck. Jag blir så glad då.