Jag misstänker att jag numera inte har så många läsare kvar och det är ju befogat, med så få uppdateringar. Hursomhelst kommer här en kort rapport.
Jag har rest, till Pärnu i Estland med jobbet och till Krakow på facklig kurs. Pärnu är Estlands sommarhuvudstad och som sådan är det säkert livligt och trevligt under sommaren. Vi kom precis när säsongen var över och då ekar det lite tomt. Många fina gamla rikemansträhus och hus, som jag först trodde var övergivna, men nä, där bodde det människor. Livet och ekonomin är rätt hårt för många i Estland och jag tycker nog att öststatskänslan fanns kvar, även om esterna är väldigt stolta över sitt fria demokratiska land. Krakow, eller Gamla stan i Krakow är som en liten fluffig tårtbit. Trevligt och det gav mersmak, så hit ska jag igen. Tveksamt är dock om jag besöker Auschwitz igen. Jag har besökt tre sådana läger nu och jag tror inte att jag vill eller behöver påminnas med om vissa människors ondska och andras fruktansvärda öde. Det är bara så hemskt.
Jag har jobbat mycket, tagit emot nya sjuor med enskilda informationsmöten, föräldramöten, haft lära känna-utedag, temadagar, dagsverkesdag, en hel del allvarligt fackligt arbete och där någonstans försökt att se hur "mina" nya elever fungerar, vilka deras behov är och funderat mycket på det där med inkludering kontra särskilt stöd. I morgon är det dags för en dag i skogen med orientering, allemansrätt, uteaktiviteter som femkamp och konsten att använda ett trangiakök och hunden får följa med!
Jag har under hela denna tiden haft kameran med, så bilder kommer det. Osagt när... inser att jag inte ska utlova något. Nu ska jag göra matsäck till i morgon. Pannkakor och lite plommonsylt skulle nog smaka bra.
Jodå, jag är kvar. Trevligt att höra från dig.
SvaraRaderaGlad blir jag. Hoppas jag hinner med fler besök hos andra, som förr.
RaderaHär är en till som är kvar ,-)
SvaraRaderaAlltid lika roligt när du uppdaterar.
Skönt :-) Jag var på Ankaret idag, men du började inte förrän på eftermiddagen och då var vi redan på väg hem.
RaderaJag är me'
SvaraRaderaTacksam för det är jag.
RaderaJag blir så glad över en uppdatering här. Har också haft en krävande skolstart dock utan resa. 28 småttingar som börjar i min förskoleklass. Fem av dem har varierande diagnoser som kräver extra mycket tankearbete för att det ska bli så bra som möjligt kring dem. Massor av övertid i flera veckor nu. Är på jobbet 10 timmar ibland och fortsätter sen hemma....Men himmel så spännande det är och jag kan bara säga att jag älskar verkligen mitt arbete....hur mycket det än suger musten ur mig vissa dagar.
SvaraRaderaFör övrigt måste jag säga att jag njuter av bilden i det tidigare inlägget. Murgröna på väggar får mig alltid att tänka på min farfars hus på södra Gotland. :-)
Lisbeth
Murgrönan växte i de judiska kvarteren i Krakow.
RaderaUndrar om vi någonsin kommer känna att vi räcker till i skolan? Det är en ynnest att få jobba med barn och ungdomar, men det kostar.
Jag gillar också Krakow, skarpt! Dessvärre får jag inte med mig min P till forna öststater...
SvaraRaderaKring inkludering och särskilt stöd kan det funderas och sägas mycket. ;)
Det känns som om det vore högst möjligt att åka till Krakow många gånger utan att tröttna. Jag tycker inte att det var särskilt mycket öststat över den staden faktiskt.
RaderaInkludering och särskilt stöd är svårt, lika svårt som att hitta balansen på slak lina.