Ingen tvekan; det ÄR höst. Lite sorgligt, men också skönt. Jag vet ju att snart, nåja, ganska snart är det mörkt när jag åker och mörkt när jag kommer hem. Mina goda föresatser, motion och frisk luft, har redan spruckit. Den här veckan har jag jobbat sinnessjukt mycket och så lär det vara ganska många veckor till beroende på tjänstledighet och sjukdomar på jobbet. Medan det letas nya medarbetare, får vi andra rycka in och jobba extra. Jag är inte ensam och det är trösten. I sådana lägen är ju då motion och frisk luft räddningen, så på något sätt måste jag få det att fungera. Lika peppad som jag var i söndags lika trött var jag i går.
Veckan som gick var första på tre månader då vi inte hade några
Lördagen har hittills bjudit på stallrensning (Tippen i morgon! Meddelande till flickorna: pappa kunde förlika sig med tanken på att slänga alla hundböcker!) , handling, väldigt god mat och nu stundar strax strykning. Bra, för då kan jag tänka. I kväll ska jag titta på teve. Vanlig sysselsättning, men jag har under sommaren nästan slutat se på teve, så för mig är det något värt att lägga märke till.
Hela det där första stycket hade jag kunnat skriva...
SvaraRaderaOch det här med höst är härligt tycker jag. Så friskt och skönt. Fast mörkret kan allt lugna sig lite.
Jag gillar alla årstider, så länge de uppför sig som årstider.
RaderaDet blev ingen promenad i skogen, men jag har krattat, inte löv, men väl äpplen och då andats frisk höstluft.
Praise the lord! Du ska inte passa på att fråga honom om ni inte ska slänga den dammiga fågeln medan ni ändå är i farten?
SvaraRaderaJa du Julia; idag har jag lärt mig att man inte ska ropa hej förrän man är över bäcken ;-)
RaderaKänner igen mig i mycket, både utrensning, höstandet och extrajobbandet :-)
SvaraRadera