lördag 2 november 2013

I början av november













Ett helt lov (nåja, två och en halv dag) har snart passerat och jag känner mig lika snopen som alltid. Mycket var tänkt att bli gjort, väldigt lite blev det, precis som vanligt.
Jag försöker ställa in siktet på december för november och februari är månader som jag har svårt för. Mörkt och blött är det oftast och humöret blir därefter. Inte underlättar jobbsituationen heller, för där är det tungt och svårt pga många olika saker som jag inte kan påverka, men har svårt att acceptera ( läs bla besparingar), 
Strykhögen är borta, jag ska gjuta ljus och snart fika, så det är inte så illa på hemmafronten. Ikväll väntar Så mycket bättre och sedan efter det ska jag verkligen ta tag i det där som hänger över mig. Omdömen....bara en klass i ett ämne, så det är hanterbart. 

8 kommentarer:

  1. Gjuta ljus, det lät spännande.
    Maken har ju också haft tvådagars ledighet och jag är imponerad över hur mycket han har hunnit med.
    Och besparingar är det förstås i förskolan med. Verkligen. I måndag hade vi studiedag och förmiddagen tillbringades tillsammans med resten av kommunens förskolepedagoger, politiker och några "högsta höns". Som vanligt stod de på scenen och talade om att vi gör ett bra jobb och att allt går bara man vill -det är nästan ett hån. Mitt i programmet gjorde två förskollärare en kupp, gick upp på scenen och höll ett mycket välskrivet tal om hur verkligheten faktiskt ser ut på förskolorna. De sa precis vad vi alla tyckte. Herr politiker blev förstås väldigt sur -så sur att han dagen efter fick lov att be om ursäkt - men nu känns det ändå lite som om bollen har satts i rullning. Vi kommer inte att få ökade resurser, men kanske kanske att en och annan förälder får sig en liten tankeställare, eller att politikerna så småningom inser att förskolan inte behöver göras lika lättillgänglig för alla.

    SvaraRadera
  2. Det jag egentligen skulle skriva, i stället för ett helt utlägg om förskolan, var att bilderna var väldigt fina! :)

    SvaraRadera
  3. Den frustationen känner vi nog alla som arbetar i förskola och skola. Jag såg klippet och det behövs människor som är tydliga och politiker som till sist verkligen förstår.

    Tack. Den där timman i går på eftermiddagen var guld värd, för annars är det bara grått och blött....

    SvaraRadera
  4. Här ska skrivas omdömen, eller rättssäker dokumentation som vi numera ska kalla det, hela dagen... Nästa helg ska jag på det igen!

    Siktar som du framåt, har för avsikt att bara ta mig igenom november utan allt för djupa spår.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klar med mina omdömen! Det är en befrielse! Ska ägna mig åt rättssäker dokumentation inför framtiden( vårterminen) så att alla de grupperna blir hanterbara. Lär skriva omdömen varenda dag fram till jul.

      Radera
  5. Tack och lov att man inte satsade på lärarbanan! Här ska arbetas från två till sju .., skrivas skylt .., fixa mejeriet och grönsaksdisken och så är det kassajobb förstås, men sen .., när jag åker hem, kan jag tänka på helt andra saker! En gång i livet tänkte jag på fruktbeställningen när jag hade gått i säng och släppte aldrig taget. Det gör jag nu. Nu är det Fritt Fall på många områden och helt ljuvligt är det!

    (Och ja, jag förstår att det är mycket annat som uppväger. Skulle du Lena ha valt samma bana, om du vore i 20-årsåldern nu? Och du, Kattis? Om du läser här nu, vill säga ...?)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske, för själva jobbet, det med ungdomarna är så givande, men allt det där andra kringarbetet som numera tycks vara jobbet (!) kan jag vara utan. Det är just det att slippa tänka på vad man inte hunnit eller inte gjort, som skulle vara guld värt. Jag vet att det finns andra jobb också...:-) Har allt tänkt lite i de banorna på sistone.

      Radera
    2. Elisabet:
      Inte för ett ögonblick!
      Då älskar jag ändå mitt jobb, snudd på passionerat, ungdomarna, mitt ämne och det att undervisa, men... Det är som Lena säger, allt det där andra runt omkring!

      Radera

Det räcker så bra att bara lämna ett litet avtryck. Jag blir så glad då.