torsdag 26 april 2012

Skolan igen





Saxat ur ett medlemsblad som kom nyss:


"För att ta reda på hur elevers och lärares arbete organiseras i skolan idag har Lärarnas Riksförbund undersökt lärares scheman på grundskolan 6-9 och gymnasieskolan samt elevscheman. Undersökningen innehåller också en jämförelse av hur en utökad mängd undervisning för lärare ersattes lönemässigt med det arbetstidssystem för lärare som gällde före år 2000.

Resultatet är ingen munter läsning. Sedan den sista regleringen av undervisningstid försvann ur de centrala avtalen för drygt tio år sedan har undervisningsuttaget ökat. Med de tidigare arbetstidssystemen skulle lärare ha tjänat 5 – 6 000 kr mer med den utökade undervisningsvolym som de nu åläggs att fullgöra.

Idag undervisar lärarna mer, men den ökade undervisningen ger inte varje elev mer lärartid, utan innebär att läraren i stället får fler elever att undervisa. Lärarna har också fått ett ökat antal arbetsuppgifter att utföra, utan att resurser i form av tid har tillförts. 

Vi kan inte se några pedagogiska motiv bakom de åtgärder som skolhuvudmännen vidtar. Det handlar enbart om ekonomi, dels när elevernas tid för undervisning faktiskt minskar, dels när lärarna läggs på mer undervisning. Det är helt fel att tro att kvaliteten ska öka när lärarnas begränsade tid utökas med ytterligare en eller två undervisningsgrupper"





Jag börjar undra om det går att få någon som helst ordning på arbetstid, uppgifter och lön. Många pratar om strejk och att sätta ner foten, men jag tror inte att det finns någon större förståelse för strejk hos allmänheten. Ska en sådan åtgärd lyckas måste den i princip sanktioneras av folk i allmänhet.




Mer intressant finns här.  ( Inte konstigt att folk inte vill bli lärare)








Annars har jag idag glatt mig åt mina elevers engagemang när vi pratade synonymer, antonymer och homonymer, så trots allt elände så gillar jag mitt jobb.





3 kommentarer:

  1. 38 år som lärare och jag har hunnit både se och vara med om det mesta. Hur konstigt det än låter trivs jag fortfarande med mitt jobb men skulle aldrig välja det igen om jag fick välja om.
    Hur man skall göra yrket mer attraktivt har jag ingen lösning på. Visst har den låga lönen betydelse men det kan inte vara allt. Hur får man tillbaka stoltheten att få följa barn/ungdomar och bli en del av deras utveckling. Nobelpris till den som har svaret!
    Irene

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, lönen är inte allt, men den betyder mycket för många. Jag tycker att arbetsbelastningen och de orimliga kraven på vår arbetstid är de största problemen. Jag tycker fortfarande efter 28 år att jag har ett arbete som ger mig mycket, MEN det tär mycket också. Tid,lust ork till en aktiv fritid? Nä, det finns inte på kartan.

      Radera
  2. http://kuoksik.blogspot.se/2012/04/tack.html

    SvaraRadera

Det räcker så bra att bara lämna ett litet avtryck. Jag blir så glad då.