Bildutmaning november dag 4

Familjen, att veta att de finns där, det är TRYGGHET.

Bildutmaning november dag 3

Hoppsan!  Jag höll på att glömma...

Att kunna välja kaffekopp på morgonen alltefter humör och behov, det är VARDAGSLYX.
I morse blev det en stor blå.

Bildutmaning november dag 2

Mina egna målande HÄNDER, taget just precis idag.

Bildutmaning november dag 1

Såpbubblor är GLÄDJE. Här i London för en dryg månad sedan.

Här  kan du ser vilka fler som deltar i bildutmaningen!

Å förresten

 GLAD PÅSK!

önskar jag dem som händelsevis tittar in här. Påskliljorna blommor nog fortfarande i Särdal.

Ur vinteridet och med kameran i solstolen

Så kan det verkar i alla fall, för jag har helt ärligt inte hunnit med bloggvärlden alls; beökt få andra bloggar och inte skrivit alls.


Här följer några kort som kanske visar att fasaner eller i alla fall den här tuppen har stort mod eller mycket liten hjärna.  Båda "vilddjuren" var på klorna för att jaga, men lyckades i villervallan skrämma varandra och fasantuppen...

Favorit i repris

Sol och värme .

En dag kvar

Ett litet collage över hur den första januariveckan gestaltat sig. 

På onsdag börjar jobbet, så den sedvanliga söndagsångesten har satt in. Nåja, det som inte blir gjort i morgon får jag väl ta en annan dag. Jag tror att jag dessutom kommer vara frisk lagom till skolstart. Alltid något.

Snörvel och pappersnäsdukar - en lägesrapport

Fyra dagar kvar av denna ledighet... vart tog de vägen alla de andra dagarna?  De där mellandagarna vi pratar så längtansfullt om och då vi ska hinna så mycket, stort som smått.

Veckan innan jullovet kom den höstens första förkylning, en riktig praktvariant, som inte släppt taget än. Det är väl på sätt och vis tur (?) att jag är ledig, för den stressen att ligga hemma och försöka hålla igång lektioner är jag gärna utan. Jag är gärna utan förkylning också...  Det är kluvet (men ack så vanligt) att bli sjuk när det är lov. Det finns ju en del som jag önskat att jag hade orkat göra precis nu, sånt där som jag sparat till "sen". Jag tror att det får bli min läxa att det inte är någon idé att spara till en senare tidpunkt. Det innebär i en förlängning att jag måste inse mina begränsningar, att jag omöjligen kan hinna allt jag vill. Det är lättare att leva som optimist, men att vara tidsoptimist innebär en känsla av att aldrig riktigt räcka till.

Jag har snart läst en hel (!) bok, inget skönlitterärt verk, men en trevligt skriven bok* om att växla ner, att välja den enklare vägen för att generar mer tid. Tiden är ju kanske det enda vi människor förfogar över på samma sätt, men ändå inte. Beroende på livssituation har vi ju verkligen olika mängd tid att förfoga över som vi själva vill. På något märkligt sätt tycker jag att jag har mindre egen tid nu, när barnen är stora och det stör mig att jag tillåter arbetet att äta upp mig.  Jag bloggar ju knappast längre och det saknar jag. Min hjärna orkar inga böcker, jag tappar koncentrationen och det sörjer jag.  Så nu är det dags att på allvar försöka göra något åt detta.  Jobbet kommer att bli svårast, för det har att göra med många lärares felaktiga inställning (även min) att jobbet är slut när man är klar och inte när arbetstiden är slut. Det ska vara tvärtom. Det är lättare sagt än gjort att göra den synvändan, för det finns så många måsten, borden och egna ambitioner att prova nytt för att nå längre.

Precis som vanligt längtar jag efter ljus och jag tycker allt att de där längre dagrarna lyser (!) med sin frånvaro. Lite snö  så länge vore på sin plats. Jag avslutar med en längtansbild.


* Karin Lilja: Växla ner, 77 sätt att leva bättre på mindre

Vår allé förra året 24 januari.


 

Gott Nytt År!

                                                                                                                                                                                     

Med hopp om ett nytt och bättre år för alla som vandrar på vår jord!

I skarven

Jag äter min fyrkornkrossgröt, tänder ljus och väntar på att det ska ljusna ute. Vill gärna klara av min promenad i början av dagen, i stället för att stressa ut precis innan mörkret faller. Vi går mot ljusare tider, men det är fortfarande bara dryga sex timmars dagsljus. Jag ska, om vägarna inte är för hala, ta mig söderut mot Vara idag. Tänkte röja bland alla mina papper, så att det är gjort innan skolan börjar. Kanhända blir någon planering skriven. Min hjärna känns inställd på tyska...

Tunnbröd som jag var med och bakade innan jul. Riktigt roligt särskilt med tanke på att vi har en fullt fungerande vedugn här hemma. Nästa år kanske jag vågar mig på det.

Nu lättar mörkret och jag får lite bråttom. Hur dumt är egentligen inte det, att skynda när man är ledig?

Långsam lördag

Sovit länge

huttrat , för det är kallt

snabbhandlat

ätit synnerligen god kalops

och lussekatter, dock inte samtidigt

inte tänkt många jobbtankar

snart Så mycket bättre

sedan ska jag nog sova igen

Autobahn till advent.

 

 

I morgon firar vi äldsta dotterns födelsedag (fast firande blir på söndag) och efter hennes dag önskar jag att det ginge att välja den snabbaste vägen till december. November känns som en enda lång transportsträcka. Mörkt, blött och tungt. Det känns inte som om jag skådar ljuset i tunneln, trots att vi säkert gör av med fler stearinljus i november än i december.  Jag grämer mig också över att Filmfestivalen i staden alltid går under den/de veckor jag har som minst ork. I år visas  flera filmer jag gärna hade sett. 

Så slutgnällt!

Snart är det helg!

I början av november

Ett helt lov (nåja, två och en halv dag) har snart passerat och jag känner mig lika snopen som alltid. Mycket var tänkt att bli gjort, väldigt lite blev det, precis som vanligt.

Jag försöker ställa in siktet på december för november och februari är månader som jag har svårt för. Mörkt och blött är det oftast och humöret blir därefter. Inte underlättar jobbsituationen heller, för där är det tungt och svårt pga många olika saker som jag inte kan påverka, men har svårt att acceptera ( läs bla besparingar), 

Strykhögen är borta, jag ska gjuta ljus och snart fika, så det är inte så illa på hemmafronten. Ikväll väntar Så mycket bättre och sedan efter det ska jag verkligen ta tag i det där som hänger över mig. Omdömen....bara en klass i ett ämne, så det är hanterbart.